Ja, nu är tiden här i Sverige nästan slut.
Tiden bara flög, som vanligt. Jag fick en hel del gjort. Jag shoppade, åt god Svensk mat, träffade släktingar o vänner, åkte till Stockholm o Flen och njöt av den Svenska sommaren i stugan. Och slog mamma i Top Rummy om o om o om igen :-)
Men som sagt gick tiden alldeles för fort och jag skulle vilja spara lite av den svenska sommaren med sjöbad, röda stugor, kramar från mamma o pappa, piggelin glass, fika, och kräftfest (bland annat) i en ask som man kunde ta upp lite då och då när man behövde en dos svenskt.
Jag försökte ta in alla intryck och riktigt njuta, men på samma gång blir jag då påmind hur snart jag inte kan uppleva dessa saker som jag försöker njuta av. Bara det gör en lite nedstämd.
Den första sommar jag kom hem från USA efter att ha varit au-pair var jag hemma i 5 veckor. Och för mig var det pest o pina. Jag längtade så tillbaka till NY och Tim. Men nu....nu önskar jag att jag hade de där 5 veckorna att riktigt njuta av Sverige...hur kunde jag bara ligga på soffan o önska mig bort då...vilket slöseri! Men jag visste ju inte bättre då.
Det är de sista 2-3 åren som svensklängtan har satts i kraft. Det började med att jag började leta efter klasskopisar på Google o sen Facebook, sen började jag längta efter svensk mat o godis, och sen blev det svensk musik o kultur som blev extra intressant...
Jag tror inte det finns något mera svenskt än en utlandssvensk!
Jag var ju aldrig särskilt patriotisk när jag bodde här...men nu...nu är jag SUPERSVENSK
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Mamma låter väl dig vinna. Det är ju mammors roll. Pappa
Jag förstår dig helt och hållet!
Tiden går alltid för fort när man har roligt =)
Först vill jag kommentera din rubrik; låter så dramatisk, så sorgsen.
Du skriver i så positiva drag. Din vistelse hemma, för det är väl lite hemma?, har varit så ljus och givande och du vill bevara detta. Ja det gör du i ditt hjärta. Kanske du nu känner dig kluven. Du har ditt liv och ditt hem hos Tim.Du känner dig mer svensk numera när du bor utomlands. Det är säkert väldigt vanligt. Ens rötter finns där de finns helt enkelt. Det gamla uttrycket Borta bra men hemma bäst, ser ut som om det stämde väldigt bra på dig. I alla fall just nu när "hemma" är dagsfärskt. Det är väl helt okej att känna att man saknar de sina. Det visar att man älskar varandra och bryr sig om varandra.
Jag saknar Malin o hennes familj så det gör ont. De är där och vi är här. Tror att man som äldre, som förälder, kan känna saknaden tyngre.Man är inte mitt uppe i livet längre, man har andra fokus.
Hoppas nu att du får en behaglig resa tillbaka. Tim och hundarna har säkert saknat dig jättemycket och kommer att bli superglada över att få hem dig.
Mamma låter mig knappas att vinna, det är ren skicklighet från min sida. Jag är Top Rummy Champion. Det är bara så. Förresten slog jag dig också pappsen.
Skicka en kommentar