Haftigt varre

Sa idag hade jag antligen jobb igen. Forsta gangen efter lovet.
Jag gick upp tidigt, packade lunch gjorde mig ordning och tog pa mig mina fina MQ byxor (som inte sitter som korvskinn langre!)
Jag slappte ut hundarna och laste huset. Jag sag inte Gunnar, sa jag trodde han var kvar i huset. Sa jag laste upp o gick in igen. Nar jag sprang forbi en hylla i kallaren, slog jag i ett metallgaller som lite hipp som happ lag pa en hylla. Inget hande. Jag var OK Byxorna var OK... och Gunnar visade sig vara utomhus. Sa jag satte mig i bilen o akte ivag (Efter det att hundarna fick sina going-away-cookies, saklart).

Kom till skolan tidigt. Laste igenom laroplanen for dagen (social studies o lasning) o sag att jag hade forsta lektionen ledigt. Skont. (Tid att lasa boken for dagen: The Incredible Journey av Sheila Burnford. Jattebra bok om 2 hundar o en katt som vandrar hundratals mil for att hitta sina agare)

Jag stallde mig upp for att kolla utsikten. (Skolan ligger pa en kulle) Och noterade till mitt stora fortret att mina byxor hade spruckit i ena sidosommen. Aaah! Tydligen hade gallret skurit av en trad och efter min biltur samt promenad fran parkeringen sa hade det oppnat sig...latt panik...och sa sur- det ar ju mina favvo byxor.

Men jag ar inte den som ger upp sa latt!
Jag tog en haftapparat och gick snabbt in till narmsta toalett. Dar HAFTADE jag ihop mina byxor langs med sommen. Jag sag ocksa en liiiten reva som gick vinkelrat fran sommen. (Maste vara dar jag slog i) Aaargh!

Men jag var tvungen att borja dagens forsta lektion. Lektionerna gick bra (prov pa kinesisk forntida historia o lasning av forutnamda bok) aven om min sista grupp var oerhort hogljodd och busig. Trottsamt! Ingen markte mina byxor aven om jag inte kunde sluta tanka pa det sjalv. Allt jag ville gora var att aka hem o fixa byxorna med min symaskin o lite textil lim (Vilket var det forsta jag gjorde nar jag val kom hem)

Tack o lov ser byxorna helt OK nu. Ni kan alla pusta ut...